FIRO - teorin i UGL
UGL använder Schutz FIRO-teori (Fundamental Interpersonal Relations Orientation). Det är en beskrivning av de individuella behov som driver gruppens dynamik framåt. Schutz säger att alla människor ha tre mellanmänskliga/interpersonella behov. Dessa behov är tillhörighet, kontroll och öppenhet och finns på tre nivåer: i våra beteenden, i våra känslor och i vår självbild. UGL handlar även om ledarskapets möjligheter och problematik relaterat till gruppens mognadsutveckling. Vad är det som försvårat lösandet av uppgiften och gruppens utveckling ur ett ledarperspektiv? Detta sker genom att själv få uppleva situationer som speglar gruppdynamik och att i dem förstå sin egen roll. Joseph Luft och Harrington Inghams Johari-fönster - en del av UGL-kursenMen vissa handlingar sker omedvetet, eller mer eller mindre medvetet. UGL speglar Johari – fönstret, som illustrerar hur vi uppfattar oss själva och andra när vi är i grupp. I fönstret finns två variabler: det jag vet om mig själv och det andra vet om mig. Dessa två variabler ger fyra kombinationsmöjligheter.
Här är alla rutor lika stora, men i själva verket varierar storleken beroende på situation och de personer vi integrerar med. När en grupp precis bildats är oftast det officiella fönstret litet och det dolda fältet stort. Samma sak gäller i situationer när vi känner oss osäkra. Det officiella fältet blir större samtidigt som de dolda blir mindre ju tryggare vi känner oss i gruppen. Målet med en UGL-kursUGL-kursernas mål är bland annat att deltagarna efteråt ska kunna kommunicera direkt och tydligt, kunna hantera och förstå konflikter, förstå känslors inverkan på individ- som gruppnivå samt att kunna ge och ta utvecklande feedback. Men ska också kunna urskilja olika stadier i en grupps utveckling och det egna förhållningssättet relaterat till dessa och förstå att det finns olika behov av olika ledarstilar. Detta sker genom att deltagarna i gruppen får lösa uppgifter individuellt och i grupp och därefter reflektera och prata om upplevelserna. De får också dra slutsatser för egen del om olika tankar, känslor och beteenden som uppgiften gav upphov till. Kommentarer: |
|
